Glaskonstverk

Glaskonstverket IRIS i Stockmanns varuhus i helsingfors på 8 våningen

Glaskonstverket som finns i Stockmanns varuhus i Helsingfors på 8 våningen under det opalvita glastaket är planerat av formgivare Brita Flander. Glaskonstverket kommer att pryda café-taket i Fazers nya F8 restaurangvärld. Arbetet inleddes med att studera Sigurd Frosterus (1876 – 1956) som är byggnadens arkitekt. Han var en föregångare av sin tid och ansåg bl.a. ljus och skugga som väsentliga element vid skapande rum. Brita Flander anser Frosterus skapelse, Stockmanns varuhus i Helsingfors som ett behärskat och diskret monument. Som en som levt största delen av sitt liv i Helsingfors, säger BF sig känna till Stockmanns varuhus’ cafés plats i Helsingforsarnas hjärta.

Konstnärens syfte var att skapa ett konstverk som är anpassat till byggnaden, men som samtidigt är ett uttryck för vår tid, 2000-talet. Materialet glas var ett naturligt val för konstverket under glastaket. Ett av utgångslägena var kristallkronan som koncept. I kristallkronan förenas festlighet och glädje med en viss glättighet och lättsamhet. Det är lätt och skönt att le i kristallernas glitter. De stämmer rummet till en stämmning där man trivs...

Konstverkets namn IRIS härrör sig från den grekiska mytologin. IRIS är regnbågens personifiering och gudarnas kurir. På samma sätt som rgenbågen sammanbinder himmel och jord, binder IRIS människorna till gudarna.

BF karakteriserar konstverket som ett megaformatiskt 20 x 8 meter renodlad modern motsvarighet till den traditionella kristallkronan. Verket består av oliknyanserade glasskivor upphängda under en kvadratisk yta, ett glastak i opalvitt glas. Avstånden mellan skivorna varierar och bildar en egen rytm. Helheten ter sig som en horisontell yta, men ändå inte. Det bildas en luftig massa som tillför rummet nyanser. Solstrålarna och dagsljuset som tränger in genom springorna i klarglas som omger det opala taket lockar glasskivorna till en svagt glittrande lek. Glasens färger skiftar i de varierande ljusomständigheterna och reflekteras mot väggarna och ner till de underliggande våningarna genom schaktet i golvet. Glasens färger är klarglas, vitt satin glas, etsat opalglas samt ett gråblått glas. Skivorna hänger i takkonstruktionen i mässingsbyglar vars patina och formspråk anpassats till Frosterus anda. Byglarna bildar också ett estetiskt lodrätt element i de annars visuellt horisontella linjerna.

Helheten kan ses som ett havslikt rytmiskt element vars uttryck varierar beroende på ljusförhållandena. Ett dynamiskt ljusrum, som under ett lövverk, eller vid ett vattendrag, där man i ordets verkliga bemärkelse kan “restaurera” sig, förfriska sig.

Takets kontruktion finns synligt för den som vill se det. Sprinklers och andra anläggningar som finns mellan glasskivorna syns klart då man står under dem, men inte då man riktar blicken längre bort, då skyms de av glasens mängd. Som jämförelse kan man tänka sej ett träd. Man kan betrakta stammen eller löven, men i allmänhet ses trädet som en helhet och som en del av enskog, en större helhet. Glasskivorna som element, bidrar också till att bemästra uttrymmets akustik. Konstverket och rummet belyses utifrån.

Vid upphängning och tillverkning av konstverkets element har uttrycklig uppmärksamhet fästs vid säkerheten. Glasen är härdade och laminerade (av samma kvalitet som används i bilrutor). Glasens kanter är polerade, inte enbart av estetiska skäl, utan för att försäkra att det inte kvarstår ytförhöjningar som i sin tur kan ge upphov till sprickor och splitter i glasen. Glasen har ytterligare genomgått en “Heat Soak” behandling (som görs på glas som används i fasader) för att avlägsna eventuella resterande spänningar i materialet. Mässingsbyglarna är fodrade med bly, för att utjämna eventuella resterande punktbelastningar av glaset. Blyets elastiska egenskaper förändras inte under årnes lopp och omgivningens omständigheter inverkar inte på materialet. Bly är traditionellt ett material som hör ihop med glas.